guds gåva till människan, eller åtminstone italienarnas bidrag till mänskligheten. dock blir jag lite rädd när jag efter att ha tömt kartongen till sista smula ser upp på klockan för att upptäcka att endast tio minuter förflutit sedan pizzan var hel och orörd. en hel pizza på tio minuter, är inte det imponerande så säg? jag har med detta helt klart växt i mina egna ögon, ser det som en milstople i mitt liv.

nu till kvällens andra övning och utmaning, jag ska gör aett försök att konstruera en mask. en maskeradmask. den kommer mest troligt att påminna om...något fult. kanske salami.

hejsvejssss

och det är nu en månads sedan jag premierade som bloggare. jag har vissa onda aningar om att jag egentligen har missuppfattat hela iden med bloggskrivande som sådant. lyckade bloggar har ett spännande tema med i alla fall ett uns av allmänintresse och skrivs av spännande karaktäristiska personer. jag befarar att att skriva dagboksinlägg som handlar om egentligen ingenting är som att spotta bloggbegreppet i ansiktet. för detta ber jag om ursäkt. jag ska göra mitt bästa för att komma på något som skulle kunna fungera som en röd tråd, något som försvåras av min brist på fritidsintressen, febrilt ska jag idefundera dagen lång, resultat redovisas imorgon!

sköna maj välkommen!