...the love? frågar jag mig, precis som black eyed peas en gång gjorde, denna torsdag den tredje april. dock måste jag göra er besvikna och erkänna att jag tänker aningen mer själviskt än will.i.am och gänget gör. för faktum är att jag ser kärlek lite överallt hela tiden, och det gör mig jätteglad. verkligen. när jag imorse såg ett nyförälskat par önska varandra en bra dag och se ut som om timmarna utan varandra skulle komma att kännas som en evighet, blev jag varm i hjärtat och glad i själen. (det grovhånglande paret på stan lite senare, däremot, fick mig snarast att vilja kasta upp i närmsta papperskorg, ett visst mått av besinning kräver även jag..)

min poäng, det som får mig att fråga var kärleken håller hus, är att alla romantiska känslor verkar ta omvägar kring mig. japp, kärlek verkar helt enkelt inte vara mig förunnat. kanske får jag helt enkelt torrt acceptera att jag kommer att leva och dö ensam, och nöja mig med att betrakta kärleken på avstånd? (and maybe, när jag helt har tappat hoppet om tvåsamheten och minst av allt anar det, I will find love...)